Berlin tur och retur

Berlin brusade emot oss när vi anlände på kvällen valborgsmässoafton. Tio konstintresserade tjejer med fullspäckat program. Varmt och fullt med grönska och utslagna blommor och det var 20 år sedan jag var i Berlin förra gången. Innan murens fall!

      Först gällde att ta sig till vandrarhemmet med all packning. Pendeltåget från flygplatsen stannade inte långt ifrån. Skyltar som Spandau skymtade förbi och lade sordin på stämningen.

Jag fick dela rum med fem av de andra men snart gick vi ut för att äta. Fantasin räckte bara till en italiensk restaurang. Mätta vandrade vi åter och kröp trötta ner i våra sängar.

      Nästa morgon utnyttjades duscharna i korridoren och sedan intogs frukosten i matsalen. Kartor studerades varefter vi vandrade till C/O Berlin-samtida fotomuseum där vi spenderade ett par timmar för att se på en stor fotoutställning av Annie Leibowitz.

      Lunch intogs på ännu en italiensk restaurang och vi flanerade runt i sta´n som var fullspäckad med turister. Många poliser och polisfordon var samlade eftersom demonstrationer lockade till konfrontationer och upplopp. Eftermiddagskaffe intogs på "innergården" vid Sony Center, en skapelse i stål och glas. Vi flanerade ytterligare på asfalt och betong mellan parker och genom gator kantade av gamla byggnader och modern arkitektur. Stilfullt ordnade sida vid sida. I  "Östberlin" hade sanerats och restaurerats. Besök vid rester av rester av Muren och "Check Point Charlie ingick förstås i programmet.

      Galleri Nordenhake (en svensk gallerist) var ett annat besöksmål med utställningar i flera våningar. Nutids- och samtidskonst i en skön blandning. Läskigast var ett absolut tomt rum där borrar plötsligt kom ner genom taket.

      På kvällen intogs middagen på skilda håll. I mitt sällskap åt vi bl.a. en wienersnitzel med vit sparris (specialititet).


Lördag förmiddag ägnades åt en specialvisning hos Boros (konstintresserad miljonär). Utställningslokalen var en "bunker" med endast små gluggar. Boros har byggt ett pentyhouse -modell större- och inrett ett hem åt sig där. Bunkern är ritad av Albert Speer och byggdes under andra världskriget för att fungera som skyddsrum för höga militärer och andra viktiga personer. I bunkern  hade herr Boros ställt i ordning 80 celler för visning av sina inköpta konstverk. Här kan verkligen tala om samtidskonst. Allt från silverfärgade halmbalar, en patient i en sjuksäng(docka!), en vitmålad höskrinda, neonskyltar, en fantastisk ljuskrona med spegelreflexer osv.

..och vandrade gjorde vi i monumentet till minne av förintelsen. Det består av2711 betongpelare i olika höjder med smala stensatta stigar emellan.

      Efter lunch följde jag med ett par kompisar på en guidad bussrundtur för att se alla highligths från toppen av bussen. G förhandlade sig till seniorrabatt á 3 euro. Några nya objekt och några vi redan sett till fots passerades. Äntligen återsåg jag Sommerfuel av Moore. Guiden beklagade sig hela tiden över alla byggnader som blivit bombade under kriget!

      Vi hann även med en ljudinstallation på Hamburger Bahnhof - museet för samtidskonst.

Musik, berättelse, röster och ljud från 98 högtalare var en stark upplevelse.


På kvällen samlades alla för avskedsmiddag på en liten! restaurang med god mat bl.a. lammskuldra och potatisgratäng. Kocken gjorde sitt allra bästa men med 10 gäster fick vi vänta en bra stund.


Söndag sista dagen hann jag och en kompis med en båttur med platser från såväl gamla som nya Berlin. På grund av att guidningen endast var på tyska fick vi en liten rabatt. Återigen imponerades vi av den moderna arkitekturen i metall, glas och sten. Strandkanterna var skodda med rött tegel och ovanför växte kortklippta täta buskar. Effektfullt.

      Tid för avfärd och många skavsår senare landade vi söndageftermiddag på Arlanda.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback