mariasilvia

Mineralvatten bubblande och smaksatta med citron, lime eller annat handlar jag ofta.

Varje gång tänker jag att nu måste jag skaffa en sodastreamer. Smaksättningen kan

man fixa hemma med skivade citroner eller färska bär, men bubblorna, ja de måste skapas.

Miljön tar stryk. Mineralvattens väg från produktion och transport till affären belastar naturen.

När Ramlösa var synonymt med mineralvatten konsumerades inte sådana enorma mängder. Pliktskyldigast brukade det finnas ett par flaskor på bjudningar eller obligatoriskt i talarstolar.

I länder där kranvatten inte rekommenderas som dryck producerades dock vatten med eller utan gas men sällan smaksatta.

Sen plötsligt exploderade efterfrågan. Det blev inne att dricka mineralvatten med eller utan smak och världen över finns särskilda vattenbarer. I New York exempelsvis finns en bar med några tusen sorter på menyn. Skulle du mot förmodan efterfråga någon butelj, som inte finns på lager beställs den. Vattenautomater på arbetsplatser med eller utan bubblor är också en omfattande verksamhet.

Nåväl i år skulle jag köpa en sodastreamer.

Men då kom den. Smaksättningen med kaktus och det avgjorde saken (åtminstone tills vidare).

//MS

Ostindiska kompaniet, ca 1730 - 1813 drevs handel med Asien.

Från Kina importerades siden, te, porslin och kryddor

Vi skickade ner våra vapenemblem till kineserna som

prydde hela serviser för högreståndens räkning.

I motsatt riktning exporterade Sverige bl.a järn, trä och sill som såldes i Cadiz.

Idag skickar vi inlaga och omslag till våra författaralster för tryckning och svenska företag etablerar sig i stor skala.

Källa

wikipedia.org, ostindiska.nordiskamuseet.se

I några av de senaste årens deckare och thrillers finns ett märkligt fenomen. Utryck och scenarios uppträder hos flera författare ungefär samtidigt. Är det inte mördaren eller den misstänkte mördarens beteende eller motiv så finns utryck eller bipersoner återkommande.

Exempelvis har mördare eller misstänkta dissociativa personlighetsstörningar. "Indanmålning" är populärt och vargar spelar mytiska biroller i storyn. "Hon/han kände nackhåren resa sig" används flitigt. (Kill your darlings, no way). För övrigt användes uttrycket redan för flera år sedan av en känd engelsk författare.      

I övrigt är de flesta välskrivna. Korrekta beskrivningar på rättsväsende och institutioner tyder på omfattande researcharbete. 

//MS

Bland trasiga cyklar, batterier, uttjänta datorer och färgrester jobbar personalen på kommunens återvinningscentral. I sol och regn strömmar innevånarna till  i bil efter bil med sina  sopor. Ja det vill säga inte de vanliga hushållssoporna utan allt annat man vill bli av med. Ofta med släpkärror efter sina bilar. I semestertider verkar det inte vara stor skillnad på antalet besökare vardagar som lördagar. Personalen alltid lika vänliga och hjälpsamma när det kommer till sorteringen i de olika och behållarna. Ibland knepigt att avgöra vad som är brännbart eller inte.

Men smutsiga blir förstås både fastanställda och de sommarjobbande ungdomarna.

Alldeles säkert längtar de varje dag hem till sitt eget badkar.

//MS

En av dessa sista dagar i juni när natten aldrig mörknar och morgonen är tidig.

Det doftar sommar och gräset är lite regnvått mot bara fötter. Hjortarna betar fridfullt till fåglars sång. Solen som genomlyser tallarnas kronor, dränker skogsgläntorna i ljus.

Vildblommor pryder ängar och vägkanter. Rallarros, smörblomma, hundkex, baldersbrå maskros och blåklocka. En regnig dag skall jag påbörja indexeringen av min fältflora. Det blir en flora i färgordning.

Trär smultron på ett stå.

© Maria Silvia

Som en bild ur en turistbroschyr från ett viltreservat i Afrika. Vidsträckt fält med skuggande skog i bakgrunden.

I hjorthägnet samsas dov- och kronhjortar med hästar. Vattenhålet som kommit till när bäcken dämdes upp lockar törstiga djur. Inte helt olikt naturfilmernas samling vid vattenhålen. En skillnad är förstås att det här inte finns några krokodiler. I ett hägn intill betar vitbeiga köttdjur. Nytillkommande djur sedan dammens tillkomst, är alla fåglar som betar eller fångar insekter på fältet. Än så länge är det mest måsfåglar. Men småfåglarna har förlorat sina boplatser i det tidigare höga gräset och gör istället uppvisningar i flygformationer över hjortarnas huvuden.

Tidiga om morgonen eller sent på eftermiddagen kan man följa hjortarnas vandring och betande över fältet. På en för mig osynlig signal samlas de i mindre flockar vid vattenhålet för att dricka.

//MS

I alla recept numera skall man ringla lite olivolja över salladen, rotfrukter som skall ugnsbakas eller filéer som skall ugnsstekas.

Vad är det för fel på verben hälla, strila, spraya eller stänka? Ringla är dessutom för mig mycket mer trögflytande än vad olja normalt är. Är det åter en av dessa nya modeord som dyker upp.

Och vad skall jag göra med den fina glasflaskan för olja med spraymunstycke. Den verkar vara helt ute.

//MS

Så har Nationaldagen firats med flaggor och klingande spel. Tal av kända personer och kungligheter och välkomst-cermonier för de nya svenskarna. Solen lyste lämpligt nog med sina strålar och gula och blå ballonger släpptes enmasse i Stockholm.

6 juni Svenska flaggans dag upphöjd till röd dag och Nationaldag i år turligt infallande intill lördag/söndag.

Annandag pingst ströks ur almanackan och pingst gick nästan spårlöst förbi i affärer och glömdes helt bort i "kafferumspratet" på jobbet.

Arbetstagarna förlorar 2 helgdagar år 6 och 7, men arbetsgivarna får punga ut med  dubbel övertidsersättning för arbete som utförs de andra 1-5 åren   

//MS

På femtiotalet när jag besökte släkten fick jag uppdraget att varje tisdag gå till kiosken och handla två lösa Bill och Allas veckotidning. Kiosken låg på samma lilla dammiga gata som släktens hus.

Jag fick kanske också en 25-öring till godis. Annars var det lördagsgodis som gällde.

Jag var väl så där 6-7 år men det fanns inga restriktioner när det gällde åldergräns. Det var före filtercigaretternas tid och någon varningstext på paketen förekom inte.

Forskarnas rapporter om skadeverkningar låg fortfarande inlåsta i djupt inne i producenternas kassavalv.

//MS

Trädgårdssniglar med hus på ryggen och vanliga "åkersniglar" förekommer nu och då på tomten. Än så länge har inga "mördarsniglar" hittat till oss men om man kunde manipulera dem att äta mossa så kanske även de skulle få vara i fred.

När marken mellan uthus och hjorthägn nyligen skulle röjas var det först och främst tvåmeterhög vass som skulle bort.

På marken upptäcktes då ett par olika sorters snäckor.

För flera tusen år sedan var här sjö vilket möjligen kan förklara förekomsten.

//MS

Nu har det hänt. Jag har begått mitt första vårrus. Det hände i Uppsala.

Kvällen var ljum och planen vid ån myllrade av tält, tjejer, musik och brandkår!

Det fanns tre klasser att välja på: springa, jogga och lunka.

Ingen av de tre klasserna passade egentligen mig och för att inte bli omkullsprungen
ställde jag mig ganska långt bak.

Övriga verkade taggade till max  under uppvärmning och inför start.

Så kom vi då iväg några tusen. Kvällen var vacker i solnedgång där banan slingrade sig
genom gröna valv, uppför och nedför backar och längs ån. Vätskekontrollen på halva vägen

var nödvändig.

Till slut kom jag i mål och  vårt lag delade picnickorgens innehåll

Det blev visst en medalj också

//MS

Läser med spänning Allt om Mat och andra matidningar. Mattrender dyker upp över allt.

Kockarna på olika restauranger överträffar varandra i skapande av nya rätter och smaksättningar

 Vem minns inte saffran i bröd, kakor, såser, soppor och glass. För att inte tala om ingefära och vanilj. Nu verkar lemoncurd och blåbär vara på väg att bli ny trendsetter. Tournedos med blåbärssås och tårta fylld med lemoncurd. Smaskigt är ordet.
//MS

Jag minns den än. En smal vattenfylld fåra i en ganska djup och vid dalsänka. Den porlade på våren och torkade nästan ut framåt sommaren. På vintern frös den till, men man kunde se vattnet porla under den tunnare isen i mitten. Fåglar rastade och bin, fjärilar och humlor flockades på sommaren kring alla blommor som växte kring bäcken.

Så kom förändringens vind. Grannen la rör i bäckfåran och täckte över med flera lass fyllning och jord. Det blev väl något tunnland mer att bruka. Utloppet vid markgränsen bevarades för bäckens vidare färd genom skog och ängar. Där byggde bävern sitt bo.

Idag den 22 april riktig sommarvärme trots att almanackan visar på vår. Soligt, varmt och skönt lockar fram gräs och vitsipport under grenar och fjolårsgräs.

Den nya grannen har byggt hjorthägn på den igenfyllda bäcken. I anslutning till utloppet har man dämt upp vattenflödet så att en ganska lång, vid damm har bildats. Hjortarna har fått en vattensamling på sin sida stängslet. Fåglarna landar åter och knoppar och gräs verkar ta sats för att spricka ut när som helst.

Som min barndoms bäck blir det inte. Men vid dammen skall jag sitta och skriva eller bara va´.

©Maria Silvia, 080422

Under årens lopp har jag köpt ett antal stek-, wok- och traktörpannor. I köksskåpen står gamla "kasserade" pannor. Gjutjärn, emalj, glas, pannor med teflon eller annan "släpplossbeläggning" och sist men inte minst Hollywoodpannan i rotsfritt stål med kopparbotten. En av pannorna med släpplossbeläggning släppte inte enbart maten utan hela beläggningen. Ett fall för en eller annan myndighet eller Plus.

Men nu har jag köpt en ny gjutjärnspanna (dyr) och en ny wokpanna (billig).

Gjutjärnspannan kostade 399 kronor och är försedd med träbeslag kring skaftet. Med ny teknik är den inoljad på fabriken. Underhållet är enkelt med diskborste, varmt vatten samt lite olja emellanåt. Stekytan blir perfekt.

Woken från Kina kostade 49 kronor och ersätter dels en elektrisk och den gamla som släppte sin beläggning. Även wokpannan har träbeslag kring handtaget. Passar utmärkt till wokning, köttfärsgrytor och soppor.

Nu återstår bara att fundera ut vad göra med alla kasserade pannor.

©Maria Silvia

"Your message has been displayed to the user.
There is no guarantee that the message was read or understood"

Så stod det på ett par av mina inkommande mail.

Att maila har blivit vardag och rutin. Enkelt och snabb kommunikation.

Nu har vi haft tekniken länge. Man minns nästan inte längre hur det var när man ringde eller skrev brev

"Understood" ger en tankeställare. Är vi tydliga när vi skriver våra mail. Nej inte alltid, vill jag säga. Mediet är snabbt, vilket medför att man kanske skickar iväg mailet utan att ha tydliggjort budskapet. Man tänker inte heller på att mottagaren/mottagarna inte har samma referensramar som en själv. Det ställer ofta till problem i skriftväxlingen och ibland komiska situationer.

Nej jag skall nog ringa istället eller gå över till arbetskamraten/grannen.

//Maria Silvia

En gråmulen regnig eftermiddag i Göteborg går jag in på det lilla italienska caféet.

Värmen slår emot mig. Det är nästan fullsatt och barägarna har fullt upp med tillredning av expresso, latte och cappucini. Ett och annat bakverk går också att beställa. Gästerna är en blandning av italienare och svenskar i livligt samspråk. Stämningen är hög och italienska blandas med det Göteborgska ideomet. Bambinos lockar till lek. Klädstilen är elegant och personlig. Kindpussarna är legio.

På väggarna trängs flaskor med olivolja och påsar med italienska skorpor. Det finns bara ett par bord. I övrigt får man klättra upp på höga barstolar och placera sin kopp på en smal hylla.

En italiensk veckotidning med kronprinsessan Victoria på framsidan fullbordar interiören.

Kaffemaskiner väser och under livligt samspråk och gestikulerande tillreds vårt kaffe.

Först efter flera minuter kommer min cappucini. Men då är det cappucinierna cappucini.

Ljuvligt kaffe med mycket crema och hårt skum toppat med en figur på ytan. Smaken långt från den dagliga cappucini jag vanligtvis förtär från kaffeautomaten på jobbet eller på snabbcaféet någon annanstans.

//Maria Silvia

Köp rosor till din kära/käre uppmanas vi maa Alla Hjärtans dag. Köpmännen jublar och producenterna höjer rospriset tre gånger inför den stundande dagen.

Hyllorna översvämmas av choklad, vykort och allt som kan anta hjärtform i presentväg.

..och vi skyndar till och faller för trycket eller bara passar på när vi ändå blir påminda om den särskilda dagen,

//MS

Vad har en konsul, en guldgruveprospekterare och en författare gemensamt?

Inte mycket kan man tycka.

Det visar sig inte desto mindre att alla har en historia att berätta

Inte enbart om sina yrken utan om livet, händelser och möten. Små och stora möten, viktiga och mindre viktiga men inte desto mindre betydelsefulla för berättaren.

Helt fascinerad blir man när en medmänniska berättar. Det finns helt otroliga röster och historier om man ger sig tid att lyssna.

//Maria Silvia

"Så gick ett år ifrån vår tid" för att travestera en känd dikt. Nyårsafton firades traditionsenligt med god mat i goda vänners lag. Influerade av amerikanska och kontinentala vanor hade grannar försett sina tak och knutar med ljusslingor. Fantasin triggas igång när man ser de ljussatta konturerna kring mörka fält.

Nyårsfirandet från Skansen följde vi och skålade i champagne eller alternativ. Jan Malmsjö deklamerade som alltid med emfas och inlevelse Tennysons "Nyårsklockorna", men riktigt kändes inte hela den klassiska texten igen.  

Kring tolvslaget briserade de mest vidunderliga nyårsfyrverkerier i alla färger, blått, rött, grönt och gult. Himlen lystes upp och i den stjärnklara natten hade till och med stjärnorna svårt att synas. Det var mycket senare på väg hem man såg dem alla lysa i den mörka natten utan konkurrens från gatljus och fyrverkerier. Ja det vill säga alla som syns på vår sida jordklotet.

Så här i kölvattnet av rapporterade bränder, skadade människor och vettskrämda hundar är jag böjd att hålla med om att fyrverkerier bör anordnas av myndighet eller kompetenta personer. Inte minst också med tanke på att ståtliga fyrverkerier kostar ofantliga summor. De fyrverkerier man eventuellt själv har råd med får aldrig samma lyskraft och var tredje brukar aldrig lyfta.

© Maria Silvia

Jag samlar på möten. Flest träffar har jag på mina resor med kollektivtrafiken. Det är lika spännande varje gång och oavsett om jag träffar helt nya människor eller råkar på gamla klasskamrater, förgyller dessa mina resor.

Vi samtalar om allt från "förr och nutid", politik, väder, kommunikationer, andra resor, litteratur och teater.

En resa utan möten är inte alls lika spännande men man kan alltid kasta en blick på grannens dvd-film i sätet bredvid.

© Maria Silvia