mariasilvia

Renhet

Efter nattens regn

är luften sval i den uppgående solen

Doftar ängarna av nyslaget hö

Och svalorna bygger sina bon

©Maria Silvia

Västerbottenpaj med romsås

Gös med tomater i dillgräddsås

Portvinsparfait

Känn doften av saltstänkt hav

när lätta vindar drar förbi

och snäckan sjunger havets sång

Känn doften från sprakande eld

när mörkrets krafter fördrivs

och jublande körer hälsar ljuset

"Ur Det osynliga glashuet"

©Maria Silvia

Sitter vid strandkanten

det är ebb nu

vattnet glittrar

måsarnas skri

men ingen hör

tystnaden

Tungt rullar vågorna in

bränningars dån

skummet yr

i rasande kaskad

sköljer över stranden

regnar på min vrist

"Ur I akacieträdets skugga"

©Maria Silvia

Meny

Tunnbrödsrulle med rökt lax och pepparotsvisp

Grillad fisk med medelhavsyoghurt

Äppelkaka

Solvarma klippor mot mina lätta fötter

 vandrar mot stranden där ejderhonan vaktar

Solstänkta vinden piskar vågor till skum

och fyllda segel bärs genom frasande vatten

Mättad är luften doft av kaprifol och tjära

Strandskatans skri berättar om röda granitklippor

                      ©Maria Silvia

I vila

Sträcker mig ut för att nå

vilar tryggt i din hand

mot fjärran mål 

utan att falla

sträcker min hand

allt längre bort från Dig

skall jag stanna eller gå

Bifrost          

Beträd valvbågen
skimrar mot okänt mål

till och med du
bestiger färden

sväng ditt trollspö
visa mig vägen

Flyga med hästar

Långt nedanför

skimrar vattnet blått

gröna ängar

lockar ej

dina vingar bär långt

när du för mig med

©Maria Silvia

Getostgratinerad rödbeta med flytande saffranshonung

Hjortfärsbiff Tranhem med oliv- och rödvinssås

samt potatis- och blomkålsmos

Skrädmjölsflarn med riven mandelmassa

och jordgubbe.

3 Kök är en nyöppnad restaurang i Karlstad, som jag testade igår. Trevligt belägen i Karlstads Inre hamn med promenadavstånd till centrum.

Restaurangen som drivs av Karl Nilsson och Mathias Persson serverar mat i toppklass med ett sparsmakat urval till enhetspriser (ett nytänkande väl värt ett plus). Ambitionen är att servera närproducerade varor som fisk, kött, vilt, grönsaker och örter.

Lokalerna är ljusa med spännande inredning samt en stor uteplats kompletterar. Extra plus för stort toalettrum med sober inredning i kakel och trä. Mjuk frottéhandduk för eget bruk, en lyx.

I konceptet ingår dessutom "hyr din egen kock".

//Maria Silvia

Vinden blåser horisontellt

- sveper vattnet mot strand

- böjer träden mjukt

- viskar mitt namn

Vattnet i rörelse

- sköljer min bara fot

- slipar berghällen rund

- göder strandängens blommor

Som en perpetum mobile,

vattnet i rullande dyningar

när vinden blåser horisontellt

©Maria Silvia

­­- Kan vi cykla till Pepe och köpa cola.

Rosalindas röst var pockande. Solen gassade och torkan höll i sig. Inte en enda regndroppe på en månad. Susie var också lättirriterad.

- Ja det kan vi väl, hämta din cykel

Den dammiga smala vägen ledde genom ett förtorkat landskap. När vi kom fram till Pepe stod han svettig i sin lilla butik där gevär, majsmjöl och torkat kött trängdes med varandra.

      Hur går det

      Värmen du vet, sa Pepe och torkade sig i ansiktet med en näsduk.

      Jag vill ha cola och ett tunnband sa Rosalinda

      Tunnband i den här värmen?

      Ja

      Ja, ja två cola och ett tunnband

      Ska bli sa Pepe och plockade upp två cola ur boxen där flaskorna låg på krossad is. Smältvattnet rann ner i en plastbalja under boxen.

      Det är jämt sa jag och slängde upp några mynt på disken

Vi satte oss på verandan där en gammal takfläkt surrade och drack vår cola

När vi cyklade tillbaka dammade det mer än vanligt och vägen var fylld av hålor

      Pappa jag behöver gå bakom busken där sa Rosalinda

      Ja men skynda dig då

Jag satte mig i slänten  på en ikullfallen trädstam och väntade.

Solen var stekhet och det flimrade över vägen i horisonten.

Plötsligt uppenbarar sig en kvinna cyklande mot vårt håll. Det bor bara några få efter vårt ställe så jag undrar vem hon skall till eller vem hon är.

 Den lilla lastbilen som dyker upp bakom henne kör i rasande fart och på några sekunder är det över. Kvinnan och cykeln ligger mosade. Kvinnans långa svarta hår breder ut sig och blandas med en mörkröd ström från hennes panna. Chauffören stiger ur bilen och lyfter in henne i förarhytten och slänger sedan upp den trasiga cykeln på flaket. 

När han sedan startat vänder han bilen och återvänder samma väg han kommit. Han har uppenbarligen inte sett mig där jag sitter.

Jag går fram till blodpölen som nu täcks av en tunn dammhinna.

      Nu är jag klar meddelar Rosalinda.

      Bra då åker vi hem till mamma

©Maria Silvia

Skogsduvornas kuttrande

hörs ännu

när solen inte gått upp

syrenerna har slagit ut

violetta klasar doftar

som fjärilsvingar singlar

äppelträdens rosa blommor

©Maria Silvia

Äntligen på väg. Resan är planerad sedan länge och jag ser fram mot träffen.

Vi har mailväxlat ett par år och tycker båda två att nu är det dags att träffas IRL.

      Jag använder mitt lilla plan ända fram eftersom Pia, (ja hon heter så) bor otillgängligt. Pia har skickat bilder på sitt hus och omgivning. Det är ett litet hus med omgivande fält och skog. Mitt plan är ultralätt och kan landa bara det finns fält med platt mark. I lastutrymmet har jag packat min specialmat och kläder för besöket i hennes land. Jag har läst av klimat och väderförhållande för tidpunkten och valt min ankomst till senvåren. Vädret är då soligt och varmt.

      Resan har tagit lång tid men alla mina instrument har fungerat ypperligt. Ett par stopp har jag gjort för att tanka planet och serva instrumenten. Annars kan jag sova i planet med autopiloten påsatt. Reservbränsle kan min egna fiffiga uppfinning producera av oljefrö.

      När jag närmar mig Pias land väljer jag att flyga i fria luftrum. Detta tar längre tid men jag slipper vara beroende av flygledartorn och trängsel med övrig trafik. Det är nu jag går in i radarskugga och snart ser jag Pias hus. Jag har meddelat henne tidpunkt för min ankomst och den stämmer exakt när jag landar på det lilla fältet bredvid hennes hus.

      Jag fäller ut stegen och klättrar ut. Pia kommer ut på gården och vinkar.

Hon har långt blont hår och är mycket längre än jag. Det skall verkligen bli roligt att träffa henne.  Jag går fram emot henne och slår ut armarna för att hälsa.

"Hej Pia"

      "Aaaaaaa". Pia skriker hjärtskärande och segnar till marken

      Jag går fram till henne. Hon är medvetslös men pulsen slår oregelbundet.

Det går inte att skaka liv i henne. Hon bor ensam och det är långt till grannar men en smal landsväg går förbi hennes hus. Jag letar i min lilla dator efter landets larmnummer och slår112. Jag har tränat språket och kan anmäla olyckan och plats till räddningspersonalen.

      Jag förstår att jag inte kan stanna utan återvänder till min farkost och avlägsnar mig utom synhåll. Räddningspersonalen anländer snart och jag slår på min avlyssningsutrustning. Pia  

verkar vakna till liv och ser sig skrämt omkring. Hennes röst i falsett är panikslagen.

      "Var är den, var är den?"

      "Vilken", frågar den ene av personalen.

      "Rymdvarelsen och planet"

      "Det finns ingen här" säger båda med en mun och ser på varandra.

      "Det var en här nyss." Pia verkar svimma igen.

      "Bäst vi ger henne en lugnande spruta".

Jag startar mot min hemplanet, jag kan ändå inget göra för Pia.

©Maria Silvia

Prästkrage, smörblommor

och lupiner vid vägkanten

Grönska

inte visste jag

alla nyanser av grönt

höet i volmar eller vita paket

gul raps på bondens fält

Äppelblommen saknar bin

©Maria Silvia

Stilla dagar flyger svalorna lågt

över hjortarnas stråk i sommargräs

och de fula ankungarna följer i fäders spår

en dag vita som Pavlova

en smäcker dans i piruetter

solglitter i vattnets rörelse mot strand

en sommarvind smeker min kind

©Maria Silvia

Första veckan avklarad. Regnade mest varje dag.  Ett ihållande regn från en gråmulen himmel. Det hade det goda med sig att jag kunde stanna inne och läsa böcker djupt nedsjunken i en fåtölj.

När söndagen kom med sol och växlande molnighet var hjorthägnet nästan helt översvämmat och fördämningen vid bäcken visar tecken på att brista. Nu finns det tre hästar i hagen med kor som betar. Strutsarna spatserar tillsammans med hjortarna och verkar anpassa sig till översvämningen.

H o S kom på visit en eftermiddag och då sken faktiskt solen. S, C o H pratade ungdomsminnen! Handlade i grannens gårdsbutik färskt kött och ett par korvar. Kul att det verkar gå bra för dem.

//MS